Another day has gone
I'm still all alone
How could this be
You're not here with me

Someone tell me
Why did you have to go
And leave my world so cold

Everyday I sit and ask myself
How did love slip away

Nej.
Jag orkar inte mer.
Jag vill inte torka tårar från min kind.
Jag vill tro att du fortfarande finns i min värld.
Jag vill tro på lögnen.
Jag vill tro att det inte har hänt.
Jag vill tro att telefonen kommer att ringa en dag.


Jag borde inte, men jag gör det iallafall.
Jag kan inte släppa det.
Jag saknar .
Jag saknar känslan av att bli omhållen, känna värmen, möta blicken. Allt.
Jag påminns varje dag av saker och minnen jag ser.
Du är överallt .

Ännu mer tomhet..
Förra veckan rusade bara förbi och det var verkligen en super vecka! Studentfesterna, kortegefix + massa annat fix, Studenten, bal osv osv. Kommer sakna alla.
Vad händer nu då?
Nu är det helt tomt. Allt är över och borta. Ingen mer skola att komma tillbaka till osv.
Antar att tiden får avgöra vart vägen går.
Just nu tar känslorna över, eftersom man inte har något annat att tänka på längre.
Nu blir allt bara värre.
Du är i mina tankar hela tiden, varje dag. Det är så smärtsamt.
Vill fortfarande att det ska vara en dröm.
Du finns i mina drömmar, jag hör din röst, jag ser dig.
Du dyker upp allför ofta. Saknaden blir ännu större.
Varför, varför försvann du?

You gave me wings and made me fly
You touched my hand I could touch the sky
I lost my faith, you gave it back to me
You said no star was out of reach
You stood by me and I stood tall
I had your love I had it all
Im grateful for each day you gave me
Maybe I dont know that much
But I know this much is true
I was blessed because I was loved by you

Please, come back..

Nu är det bara några få dagar kvar tills jag ska ta studenten. Dessa dagar ska vara hur bra som helst och jag tänker inte låta något stå hinder för det. Det som hänt ska inte påverka min student och även hur mycket jag än tänker på det varje dag, så ska inte det komma i vägen.
Det gör fortfarande så himla ont.. måste försöka tänka bort det.

Varför?
Varför fick man se de ögonen, när man försöker glömma?
Ville inte möta blicken. Det gör så ont.
Det är så svårt att glömma. Vill inte glömma.